26 October - 17 November 2007
Malmö, Sweden
Tegneklubben bildades 2004 av fem konstnärer: Terje Nicolaisen, Bjørn Bjarre, Ulf Carlsson, Paul Dring och Martin Skauen.
De brukar träffas över en öl, eller två, någon gång då och då. Under träffarna tecknar de, samt för diskussioner om konstens framtid. Med pennor istället för knytnävar, pucklar de på A4-arken, allt är tillåtet. I Tegneklubben existerar ingen censur. Inga teman eller personer är heliga, allt går att teckna. De tecknar spontant och direkt.
De skapar ett forum av tankar och teckningar, för andra och för sig själva. De presenterar många underliga idéer där det centrala i processen inte är hantverket, utan snarare de undertoniska, humoristiska och fragmentariska utsvävningarna som alla de olika teckningarna utgör. De förhåller sig seriöst respektlösa mot teckningskonsten. Med sina illustrationer tar Tegneklubben upp de små och stora frågorna om livet och samhället, utan att lämna något entydigt svar.
Vid det här laget har de helt förlorat översikten kring hur många teckningar som de tillsammans producerat. Tegneklubben har en filosofi som handlar om att ofullkomlighet endast kan uppnås genom en enormt stor hög av papper/teckningar. Suddgummi är bannlyst och de gör aldrig några personliga signeringar. Prissättningen gör de utifrån hur snygga teckningarna är, Tegneklubben har sin egen uppfattning om det. Priserna börjar på 50 kr/st. och upp till 5000 kr/st.
Hos oss på Skånes konstförening visar Tegneklubben nygjorda teckningar och skulpturer.
Tegneklubben har tidigare ställt ut på: No.5, Bergen Kunsthall i Bergen, Galleri Seilduken i Oslo, Galleri 54 i Göteborg. Och nu hos oss på Skånes konstförening i Malmö, efter detta blir det väl Reykjavik, Honolulu, Kairo, Mexico City eller någon annan plats i vår fantastiska värld. Vi på Skånes konstförening vill bara lyckönska dem på färden efter deras utställningsperiod hos oss.
Skånes Konstförening
Tegneklubben was founded in 2004 by five artists: Terje Nicolaisen, Bjørn Bjarre, Ulf Carlsson, Paul Dring and Martin Skauen.
They usually meet over a beer, or two. During the meetings they draw, as well as discuss about the future of art. With pencils instead of fists, they doodle on A4 sheets. Everything is allowed. There are no censors in the drawing club. No themes or people are holy, everything can be presented. They produce spontaneously and directly.
They create a forum of thoughts and drawings, for others and for themselves. They present many strange ideas whereby drawing is central. The process is not the craft, but rather the means to an end, humorous and fragmentated debauchery that all the different drawings form.They are seriously disrespectful of the art of drawing. With it's work, Tegneklubben takes up the large and small questions about life and society without leaving a clear answer.
By now, they have completely lost the overview of how many drawings have been produced. Tegneklubben has a philosophy that incompleteness can only be achieved through an enormous amount of paper/drawings. Erasing is forbidden and they never make any personal signatures. The pricing is based on how nice the drawing is. Tegneklubben has it's own opinion about it. Prices start at 50 kr up to 5000 kr.
At Skånes Konstförening, Tegneklubben shows newly created drawings and sculptures.
Tegneklubben has previously exhibited at: No.5, Bergen Kunsthall in Bergen, Gallery Seilduken in Oslo, Gallery 54 in Gothenburg. And now with us at Skånes Konstförening in Malmö. After that it will be Reykjavik, Honolulu, Cairo, Mexico City or any other place in our amazing world. We at Skånes Konstförening only wish to congratulate them on the journey after their exhibition period with us.
Skånes Konstförening
Ocensurerat flöde
Vad händer när fem manliga konstnärer dricker öl, diskuterar konstens framtid och låter pennean löpa fritt? I princip vad som helst, visar norska Tegneklubbes utställning på Skånes konstförening i Malmö.
Associationera spretar vilt i de runt 160 teckningar som opretentiöst spritts ut över galleriets väggar och golv. Här finns allt från ironiskt träffsäkra kommentarer om konstens status– däribland ett kreativt förslag på hur man verkligen gör när man "fuck art" - till komiska ögonblicksbilder, politiska vinklar och sorgsna porträtt. Det är rappt, impulsivt och roligt, och bitvis rått så förutsägbart. Inbitna fördomar om grabbhumor - i synnerhet efter en blöt kväll på krogen - kommer inte på skam.
Samtidigt finns det något fascinerende i dessa hejdlösa bildkaskader, et slags överblivet slagg av den medvetna tankeverksamheten och kommunikationen, frisläppt från hämmande prestationskrav.
Obesvärat surfar Tegneklubben längs hjärnans irrångar på ett framvällande flöde av ocensurerat material. "irrationell estetik" står det kort och gott textat på en av teckningarna, vilket i mina ögon framstår som en lika löftesrik som träffande självdiagnos.
Carolina Söderholm, Sydsvenskan, 7 Novemeber 2007
Uncensored flow
What happens when five male artists drink beer, discuss the future of art and let the pencil run freely? In principle, anything according to Tengeklubben's exhibition at Skånes Konstförening in Malmö.
The association runs wild in the around 160 drawings that are unpretentiously sprinkled across the gallery's walls and floors. Here you will find everything from ironically insecure comments about the art's status - including a creative suggestion of how to really make a "fuck art" - to comic snapshots, political angles and sad portraits. It's raped, impulsive and fun, and bit rottenly so predictable. Inbound prejudices about guy humor - especially after a wet night at the pub - are not ashamed.
At the same time, there is something fascinating in these rampant image cascades, a kind of leftover blow of conscious thought and communication, released from inhibiting performance requirements. Unquestionably, Tegneklubben surprises along the brain's irregularities on a progressive flow of uncensored material.
"Irrational aesthetics" is short and a good text on one of the drawings, which in my eyes seems to be as promising as compelling self-diagnosis.
Carolina Söderholm, Sydsvenskan, 7 Novemeber 2007